Yehonathan

Tester, tester och ännu mer tester.

Överlevde mig igenom de olika testerna denna vecka. Bara ett par tester som jag inte pallade av, som fick avbrytas.
Jag hatar frågeformulär, typ statistiska undersökningar, som man får hemskickat.
Jag blir så snurrig på alla frågor som ibland tycks upprepa sig senare i formuläret. Får känslan att jag svarar annorlunda och att det motsäger tidigare svar. Jag vet inte, kanske tolkar jag frågorna fel eller så är formulären alltför tidskrävande.

Nåja, vad har testerna hittills visat. (OBS! Detta är inte det slutgiltiga diagnosen.)
Jag fick se ett diagram där det bl.a. (enda jag kan komma ihåg) kom fram att:
- Jag har IQ över det normala (tror det var på 110, vilket på sätt och vis var tråkigt att höra då ja på Facebook gjort ett test som ger mig 120) :)
- Mitt närminne (eller/och arbetsminnet?) och arbetsrytm är under det normala, men när jag gör nåt så gör jag det noggrant.
- Jag har ett rikt ordförråd. När jag sett detta diagram, så fortsatte psykologen med att ut ur diagrammet skapa ännu fler diagram. Vilket blev rörigt för mig att förstå.

Jag kommer i skrivande stund att tänka på ett humorprogram från 90-talet där de gjorde narr av kriget i fd. Jugoslavien. Detta kan vara en liknelse till hur jag upplevde diagramen.
Som ni kanske kommer ihåg, eller inte kommer ihåg, så var det folkgrupper som krigade emot varandra.
Det var, ivarjefall för mig, så komplicerat att fatta vilka som var inblandade och var i Jugoslavien krigen utspelades, och detta humorprogram beskrev det komplicerade på ett så bra sätt.
De började med att berätta vilka som bedrev krig, och sa typ följande:
- Serberna krigar mot Bosnierna
- Kroaterna krigar mot jugoslaverna
Sedan fortsatte de med att förklara att krig uppstått inom Serberna och jugoslaverna:
- Sererna krigar mot berna
- Jugona krigar mot Slaverna etc.
Först hade man något koll, men ju mer man fick veta ju krångligare blev det som sagt.

Iförrgår var arbetsterapeuten hemma hos oss och jag skulle laga mat. Detta hade hon bestämt att jag skulle göra.
Jag fick välja mellan 4-5 recept och skulle tillaga maten, inte som jag normalt skulle göra utan enligt receptet. När jag inhandlat det som saknades var det bara att börja med maten.
Först hämtar jag såklart in bordsfläkten till köket och sätter den på max blås då det redan innan matlagningen är 27-28 grader i rummet och lägenheten fastän fönstrena stod öppna i varje rum.
Klockan är ca 11 och jag inser att jag bara har till 12 på mig att genomföra matlagning och städa undan efter maten. Arbetsterapeuten lugnar mig med att det gör inget om jag går över tiden, låt det ta sin tid.

Kokar pastan, steker köttfärsen som receptet säger och när köttfärsen blivit brun läser jag... "hacka purjolöken, bryn purjolöken i köttfärsen".... !!!???? *Purjolöken ska väl hackas innan man börjar steka?* tänkte Jonatan.
Och medans jag funderade, började köttfärsen osa brännt.
- Det måste stå fel i receptet säger jag till arbetsterapeuten som sitter på en stol bredvid och antecknar.
*Ingen respons.* *Hjälp, va gör jag nu?* tänkte jag och frågar arbetsterapeuten:
- Jag kan ju inte hacka löken nu när köttfärsen steker? Vad ska jag göra?
- Flytta stekpannan till diskbänken. *Arbetster. antecknar*
*Frustration! Va pinsamt! ...* Kommer på att jag inte kollat när jag lagt i pastan, men det är inget problem för mig o kolla, fiskar upp ett pastarör för att provsmaka och inser att den inte är färdig. *Yes! bra gjort... nu har jag koll*
Fortsätter att hacka purjolöken ... men, hmmm.... hur var det nu.... kan man äta bladen med?
Det stod ju att jag skulle hacka purjolöken. *suck* nu inser man att man inte hängt med på hemkunskapslektionerna*.
Vi kommer fram till att vi skippar bladen.
Sedan ska tomatsåsen blandas in. (Inser i efterhand att jag använt nästan dubbelt så mycket tomatsås än receptet sagt mig göra.)
Nu har vi kommit till fasen då man ska lägga allt i en ugnssäker form. Letar upp en och funderar om denna verkligen inte ska smörjas först?
- Läs på receptet, säger arbetster. Läser och inser att jag helt missat ordet "smörj in". Gör sedan så, och läser sen att pastan ska läggas omlott i formen.
-Men vilket kommer först?, undrar jag "Pastan eller köttfärsen?".
Arbetster. tittar på mig och antecknar.
Jag kommer fram till att det måste väl vara pastan, eftersom receptet säger det i den ordningen. Receptet var ju luddigt ifråga om när purjolöken ska hackas så det finns en tanke i mig att jag gör fel ordning. Häller sedan över ostsåsen från tetrapacken (kommer på sen att jag använd över dubbla mer än receptet sagt.... har inte detta hänt innan?). Stoppar in formen i ugnen och läser att den ska vara i ugnen 5-10 minuter.
*5-10 minuter...ska den va inne 5 eller 10 minuter... om den blir fäördig på 5 minuter.... varför ska jag då behöva ha den inne i 10 minuter?*
Kommer efter rådfrågande fram till att jag börjar med 5 min. När tiden gått tar jag ut formen och frågar hur den ska se ut? Arbets.ter. vet inte men ger rådet att jag lägger in den några minuter till... så jag gör så och bestämmer mig efter en stunds tänkande att 3 minuter är "några minuter". Jag knappar in 3 min på timern.

Börjar fixa med salladen. Hittar inte saxen jag brukar använda när jag ska klippa salladen så jag får ta kniven. Mot arbetsterapeutens stora fasa skär jag med kniven med rikting mot min hand. Men jag har läget under kontroll och fortsätter min egen bana.
Sen e det dags och hacka den röda paprikan. När jag delat den i mitten och ska peta bort "frö-klumpen" händer nåt ovanligt som aldrig hänt.... fröna flyger åt alla håll och en del på arbetsterapeuten som sitter strax bakom mig. Jag biter ihop och försöker att köra på vidare som om inget hänt, då jag i detta läge redan begått alldeles för många misstag. Medans jag sedan hackar paprikan fortsätter arbetster. fråga mig saker. Detta för att se hur jag kan hantera många bollar samtidigt.
Paprikan blev hackad, även om lite väl mycket, då jag försökte koncentrera mig på att lyssna på arbetster. samtidigt som jag hackade. Jag kommer inte ihåg vad hon frågade mig eller vad jag svarade.
Jag har ingen vidare simultanförmåga eller vad det heter. Att kunna hantera fler saker samtidigt, och blir därför distraherad och hjärnan orkar inte ta in info. Jag kan exempelvis inte följa med i en föreläsning samtidigt som jag skriver ner vad som sägs. Tankarna flyger sin väg vid vissa tillfällen då jag hör eller läser ord. Detta är väldigt störande för mig då jag kan upplevas som jag lyssnar men egentligen inte är närvarande. Jag kan själv prata på i en timme, men ofta inte komma ihåg vad jag pratat om. Efter en stund så undrar arbetster. hur det går med gratängen. Jag öppnar ugnsluckan och den ser mer än klar ut.
-Satte du inte tid på timern? undrade hon.
Jag kollar på timern och ser att den är nollställd. *Arbetster. antecknar*.
Sedan gjorde vi ett frågeformulär hon hade med sig och sedan gick hon, utan att smaka på maten. Synd för henne, för den smakade ganska bra, fast den vart inne lite för länge. :) Besöket var bra, för jag insåg att jag hade brister som jag inte själv tänkt på och som jag behöver hjälp med.

Ibland är man för stolt för att se sina brister, tror jag.

Nu orkar jag inte skriva mer, har suttit med detta inlägg i ca 2h och jag hoppas ni har överseende med om jag upprepar mig.

På måndag ska jag träffa farbror doktor, som jag ännu inte träffat. Jag vet inte varför men det är en del av utredningen. Eventuell diagnos kommer tidigast i augusti då alla tester ska vara sammanställda. Om jag inte får diagnos så får jag ivarjefall hjälp med överbrygga problemen. Vilket är bra.